Bedövningen ger mig ett mycket tilltalande lazy eye, och det är ju kul men den rinner sakta undan, bedövningen, och hela munnen bultar.
Snart gör det skitont tänker jag. Men det är okej. För jag har ett himla bra liv när detta är det värsta jag går igenom.
Hör av mig igen om några timmar, antagligen låter det annorlunda då när jag inte fått äta sen klockan åtta imorse. Skoja. Eller?
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar